Prostatacancer hur vanligt: prostatacancer prognos
Aggressiv prostatacancer dödlighet
VGR ansvarar för hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling i Västra Götaland. Bilderna på VGRfokus. Vissa är tagna av frilansfotografer och är inte fria för publicering utanför VGR, andra kommer från bildbanker. Kontakta redaktionen om du har frågor om de bilder och texter som finns här: vgrfokus vgregion. Prenumerera på vårt nyhetsbrev Varje torsdag, senaste veckans nyheter från VGRfokus! Kontrollera din inkorg eller skräppostmapp för att bekräfta din prenumeration. Men frågan är inte helt enkel. Det är inte alltid en fördel att få veta tidigt att man har prostatacancer. När det gäller prostatacancer är det inte riktigt lika enkelt. Den är vanligtvis en långsam sjukdom, och många män har prostatacancerceller som aldrig ger några symptom. Många av de tumörer som hittas behöver inte heller behandlas. Elin Axén. Hälften av männen i 70—årsåldern har prostatacancer, men det är långt ifrån alla som får en diagnos, säger Elin Axén, som också är föreståndare för Prostatacancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Prostatacancer hur vanligt:
Om VGRfokus
Om prostatacancer Informationsmaterial Stöd och rådgivning Väntetider Prostatacancer Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Utvecklingen har varit dramatisk när det gäller kunskap om sjukdomen och metoder för diagnos och behandling. För bara 25 år sedan var prostatacancer den gamle mannens sjukdom. Få upptäcktes i tidigt skede och männen avled med spridd prostatacancer. PSA-testet, som görs genom ett enkelt blodprov, gjorde det möjligt att upptäcka sjukdomen i tidigt skede, långt innan den utvecklats till symtom och spridning. Testet infördes på bred front i slutet av talet, vilket ledde till en stor ökning av antalet nyupptäckta. Idag får drygt 10 diagnosen varje år. Antalet som lever med sjukdomen har under denna tid ökat från 30 till Dödligheten av prostatacancer har minskat i takt med att allt fler upptäcks tidigt, men är fortfarande cirka 2 varje år. Svår balansgång Sjukdomen är komplicerad och i viss mån förrädisk. I tidigt stadium ger den sällan några symtom alls.
Spridd prostatacancer förlopp
Från till minskade antalet nya fall från omkring 11 till 9 Minskningen orsakades sannolikt främst av minskad diagnostik under covidpandemin, men även av att vårdprogrammet sedan våren rekommenderar MRT inför ställningstagande till biopsi. År diagnostiserades 10 fall, en siffra som år stigit till 12 fall, vilket kan vara en fördröjd, uppdämd, effekt efter covidpandemin. Antalet nya fall av prostatacancer ökade snabbt kring sekelskiftet, med en dubblering — figur 1. Orsaken var främst ökad diagnostisk aktivitet med PSA-testning och systematiska prostatabiopsier, men även det ökade antalet äldre män i befolkningen bidrog. Var femte svensk man diagnostiseras med prostatacancer under sin livstid. Den ålderstandardiserade incidensutvecklingen visas i figur 2. Prostatacancer är starkt åldersberoende. Sjukdomen förekommer sällan före 50 och nästan aldrig före 40 års ålder. Den ökade diagnostiska aktiviteten har gjort att medianåldern vid diagnos sjönk från 74 till 69 år — För närmare detaljer om incidens, sjukdomskaraktäristika vid diagnos och primärbehandling, se Nationella prostatacancerregistret npcr.
Bakgrund och orsaker
Transkribering av Får alla män prostatacancer? Prostatacancer kan leda till oro men de allra flesta tumörer är ofarliga och kommer inte att påverka mannens hälsa alls. Samtidigt finns aggressiva tumörformer som kan vara dödliga. Forskaren Tobias Nordström berättar om vårdens och forskningens stora utmaning: Att kunna skilja mellan farlig och ofarlig prostatacancer. Poddavsnittet publicerades 20 oktober Här kan du läsa intervjun i textform istället för lyssna. Detta är en transkribering av intervjun i avsnitt 79 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna. Andreas Anderson: Tobias Nordström är läkare och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. Han är ansvarig för Stockholm3MR-projektet, där man studerar om en kombination av blodprov, bilddiagnostik och MR-undersökningar, alltså magnetkameraundersökningar, och så kallad riktad vävnadsprovtagning kan ersätta traditionell utredning för prostatacancer och målet är förstås att förbättra diagnostik och behandling av prostatacancer.