Barn i bil utan bälte: bältesbefriad bil
Barn i veteranbil utan bälte
Barn som färdas i bil Barn som färdas i bil Barn har särskilda behov när de transporteras i bil, eftersom de mer sårbara än vuxna och behöver därför bilbarnskydd. Om barn skulle transporteras som vuxna passagerare i bil, riskerar de i större utsträckning än vuxna att drabbas av till exempel huvud-, nack- och bukskador i trafikolyckor. Detta beror på att barnets storlek och anatomi skiljer sig från en vuxens. I relation till sin kroppsstorlek har små barn betydligt större och tyngre huvud. Dessutom är nackens muskulatur och ligament ännu inte färdigutvecklade. Detta gör att små barn som åker i framåtvända bilbarnstolar löper mycket högre risk att dödas eller skadas svårt jämfört med små barn i bakåtvända bilbarnstolar. En bakåtvänd bilbarnstol ger ett robust skydd för barnet genom en synkroniserad uppbromsning av huvud och kropp, varvid nacken skyddas, samt är mer förlåtande för lindrigare felanvändning. Detta är anledningen till att vi i Sverige rekommenderar bakåtvända bilbarnstolar till små barn upp till års ålder.
Barn utan bälte böter
Svar: För säkerhets skull har jag dubbelkollat din fråga med experter på Tansportstyrelsen. Det är inte åldern utan kroppslängden som avgör om barnet får åka med i den bälteslösa veteranbilen. Barn under cm måste använda särskild skyddsanordning för barn när man åker personbil eller lastbil. Det kan vara babyskydd, en bakåtvänd barnstol, en framåtvänd barnstol eller en bälteskudde. Gemensamt för dessa skyddsanordningar för barn är att de är beroende av bilbälte för att kunna monteras korrekt och ge bra skyddseffekt. Skyddsanordningen ska vara anpassad till barnets storlek och den ska vara E-godkänd. Utan särskild skyddsanordning får ett barn som är under tre år inte åka med i bil alls undantaget en kortare färd i baksätet på en taxibil. Barn som fyllt tre år men som är kortare än cm får åka bil utan barnstol eller annan skyddsanordning, bara om det är en tillfällig transport en kortare sträcka. Men nu till din fråga: är barnet över tre år och över cm gäller de vanliga bilbältesreglerna, det vill säga barnet får åka utan bälte i en veteranbil som inte har eller borde haft bälten.
Är man som förare skyldig att se till att minderåriga använder bilbälte?
Bilbälte Bilbälte Bilbältet är den absolut viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen — både i framsätet och i baksätet. Inte minst är bältet viktigt vid låga hastigheter, då det verkligen kan utgöra skillnaden mellan liv och död. Ett trepunktsbälte halverar risken att skadas svårt vid en kollision. Ett tvåpunktsbälte är inte lika effektivt men minskar skaderisken med 20 procent. Många bilar är utrustade med bältesförsträckare, som drar åt och sträcker bilbältet vid kritiska situationer och kollisioner, så att bältet mer effektivt kan fånga upp den åkande. Bältet positioneras bättre på den åkande och risken minskas för att slå emot bilens interiör, samtidigt som effekten av bilens krockkuddar förbättras. I Sverige har vi lag på att alla som åker bil ska använda bilbälte, både i framsätet och baksätet. Bältespåminnare finns i närmare procent av nya personbilar sedan Andelen trafikarbete som utfördes av personbilar med bältespåminnare beräknas vara över 95 procent.
Får barn åka utan bälte?
Ser man en gammal skitig och ovårdad 5. Jag har sett otaliga exempel på det i Stockholm. Jag tycker tom att de är tryggare i bilen än vad de är på cykeln, då de dessutom har högre fart. Men bilar är ju livsfarliga, det vet ju alla. Och sen när jag låter dom sitta i mitt knä och hålla i ratten då börjar det bli riktigt livsfarligt, eller hur. Kommer att tänka på en episod när mina barn var i tre- till femårsåldern. Jag hade förklarat för dem att jag bara skulle köra de vuxna till tåget, men att jag var tillbaka och hämtade dem om en liten stund. Det var inga problem med det, där de satt och lekte i en gammal båt långt från närmaste sjö. När väl resenärerna packat ihop sig i bilen så var det något ljushuvud som parkerat mina barn i knän på baksätespassagerare. Naturligtvis med det vanliga argumentet att vi inte skulle så långt. Som om det skulle kännas mindre om man krockade efter två km än efter 20 mil. Nu blev naturligtvis barnen ledsna över att bli kvarlämnade när de ju ställt in sig på bilfärden.