Mänsklig hjärna: sjukdomar i hjärnan
Vad består hjärnan av
Publicerad: Uppdaterad: Cellatlaser av människans hjärna presenteras i Science Bild: Rubrik: Bild: Getty Images I två parallella projekt har forskare vid bland annat Karolinska Institutet lyckats skapa de mest heltäckande atlaserna över den mänskliga hjärnans celler. De båda studierna, som publiceras i Science, ger ledtrådar om olika hjärnsjukdomar och hopp om exempelvis nya cancerläkemedel i framtiden. Att veta vilka celler som bygger upp den friska hjärnan, var olika cellslag finns och hur hjärnan utvecklas från embryostadiet är fundamentalt för att kunna jämföra och bättre förstå hur sjukdomar uppstår. I dag finns avancerade atlaser över hur hjärnan hos möss är uppbyggd, men sådana har saknats för den mänskliga hjärnan. Fram tills nu. Folkräkning av hjärnans celler Rubrik: Sten Linnarsson. Foto: Johannes Frandsen — Vi har skapat de mest detaljerade cellatlaserna för den mänskliga hjärnan hos vuxna och för hjärnans utveckling under graviditetens första månader.
Fakta om hjärnan
Publicerad: Uppdaterad: Ny studie ger insikt i hjärnbarkens tidiga evolution Bild: Rubrik: Flodnejonöga Lampetra fluviatilis. Foto: Grillner Lab Genom att studera nejonögats hjärna har forskare på Karolinska Institutet kunnat flytta hjärnbarkens födelse bakåt i tiden med cirka miljoner år, det vill säga till mer än miljoner år sedan. Dessa fynd ger ny kunskap och förståelse för hur hjärnan har utvecklats under evolutionen. Människans hjärna är en av de mest komplicerade strukturer som evolutionen skapat. Man har länge trott att den största delen av hjärnans utveckling skedde främst hos däggdjur, och att hjärnor hos enklare djurgrupper som fanns före däggdjuren såsom fiskar och groddjur saknade fungerande hjärnbark. I hjärnbarken, som är hjärnans yttre skikt, kontrolleras de mer komplexa funktionerna i hjärnan, bland annat våra sinnen, rörelser och högre funktioner som språk, minne och känslor. I det här arbetet har vi gjort detaljerade studier av nejonögats hjärna där neurofysiologiska analyser har kombinerats med histokemiska tekniker, säger Sten Grillner , professor i neurofysiologi vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
Vattenhallen Science Center
Idag finns datorprogram som använder neurala nätverk för att efterlikna strukturen av en mänsklig hjärna. Precis som vår hjärna blir ett neuralt nätverk bättre på att utföra sin uppgift om de får träna mycket och programmet kan själv utföra helt nya uppgifter utifrån de erfarenheter de lärt sig under träning. I den här aktiviteten får besökaren göra ansiktsuttryck och EPI gissar din känsla. Därefter visar EPI en känsla som besökaren får gissa på. Roboten EPI, och alla de program som den använder, har utvecklats för att forskarna ska lära sig mer om den mänskliga hjärnan. Vattenhallens EPI har varit med i forskningsprojekt där man har studerat ögon-hand-koordination, hur en robot kan visa känslor, pupillens betydelse och mycket mer. Den kan böja och vrida på huvudet, röra på ögonen, ändra storlek på pupillerna och färg på ögon och mun. I varje öga sitter en kamera för att ge EPI kunna ha djupseende. Vår EPI är ett resultat av ett studentprojekt där studenterna har utvecklat en science center-aktivitet för att ge besökarna en möjlighet att gissar vilka känslor som EPI visar och sedan så gissar EPI vilka känslor som du visar.
Hjärnans funktion och anpassning Hjärnans delar Hjärnan kan delas in i tre huvuddelar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan består av två hjärnhalvor som kommunicerar via hjärnbalken. Trots att halvorna har liknande funktioner, bearbetar de information på olika sätt. Hjärnbarken, även kallad kortex, är hjärnans yttre skikt och ansvarar för att kontrollera våra sinnen, rörelser och högre kognitiva funktioner som språk, minne och känslor. Den består till största delen av nervceller och deras kopplingar. Loberna Hjärnbarken är indelad i lober som alla har specifika funktioner: Pannloberna är hjärnans centrum för planering, omdöme och koncentration. Här styr vi viljestyrda rörelser och korttidslagrar information. Hjässloberna bearbetar våra sinnesintryck och hjälper oss att samordna dem med rörelser och logiska processer. Nackloberna ansvarar för att bearbeta synintryck och omvandla dem till bilder som kopplas till minnen. Tinningloberna bearbetar hörselintryck och minne.