Nytt läkemedel mot alzheimer: alzheimer medicin stoppad
Alzheimer medicin donepezil
Utbildningsportal logga in Nya läkemedel i fokus för internationellt möte I år kan det första nya alzheimerläkemedlet på över 20 år bli tillgängligt i Sverige. För patienter och anhöriga finns ändå skäl att tona ned förväntningarna. Det framkom vid ett internationellt möte i Nobel Forum som öppnades av Drottning Silvia och samlade en rad ledande experter. Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren. Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag. Förbättrad diagnostik Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer.
Nytt läkemedel mot alzheimer:
Nytt läkemedel mot Alzheimer har godkänts
Print I Sverige finns uppskattningsvis drygt personer med Alzheimers sjukdom i tidigt stadium lindrig kognitiv störning och lindrig demenssjukdom — den patientgrupp läkemedelsbolag inriktar sig på för att komma in med behandling så tidigt som möjligt i förloppet. Efter flera misslyckanden har nu sjukdomsmodifierande behandling visats kunna fungera vid Alzheimers sjukdom. Nyligen 6 januari godkändes lecanemab, en humaniserad monoklonal antikropp, av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA [1]. Lecanemab botar inte sjukdomen, men en studie visar cirka 27 procents minskad försämring i kognition och funktion jämfört med placebo [2]. Studien visar på en del biverkningar exempelvis vasogent ödem och mikroblödningar , som dock rapporterats vara hanterbara. Lecanemab kommer sannolikt att godkännas även av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för behandling inom EU. Beslut om prissubvention behandlas därefter på landsnivå. Två viktiga aspekter som bör lyftas fram är lämplig patientpopulation för behandling samt samhällets betalningsvilja.
Ny medicin mot demens
Publicerad Alzheimermedicinen lecanemab har godkänts i samtliga länder som behandlat en ansökan — men i EU blev det stopp. Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid KI, hoppas att europeiska läkemedelsmyndigheten ska ändra sig. Bild: Getty images Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna. Lecanemab är ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom baserat på svensk forskning. Men i EU blev det stopp. Den 26 juli avslog den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA en ansökan om marknadsgodkännande. Myndigheten anser att de kliniska effekterna är för små för att väga upp risken för allvarliga biverkningar, främst svullnader och blödningar i hjärnan. Beslutet är beklagligt. Många forskare och läkare som tar hand om patienter med denna dödliga sjukdom är förvånade och besvikna. Alzheimer kan upptäckas med blodprov Under de senaste decennierna har synen på Alzheimers sjukdom förändrats radikalt. Länge sågs den som en ofrånkomlig del av åldrandet.
Nya läkemedel i fokus för internationellt möte
Det ger hopp åt de som har sjukdomen. Nytt läkemedel mot Alzheimer har godkänts På måndagen godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för första gången ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom. Aduhelm, som det nya medlet heter, är en antikropp, aducanumab, som reducerar mängden av de giftiga amyloida plack som ansamlas i hjärnan hos den som har Alzheimer. Det är det första läkemedel som godkänts av FDA mot Alzheimer sedan och det första som angriper den underliggande sjukdomsprocessen och inte bara symtomen. Godkännandet kommer efter många års forskning och ger hopp till alla som är drabbade av sjukdomen. Aduhelm godkändes med förbehållet att Biogen, som tagit fram antikroppen, måste göra ytterligare kliniska studier för att visa att medlet har effekt på kognitiva funktioner som ex minne och planeringsförmåga. Om det inte går att bevisa den kliniska nyttan kan FDA dra tillbaka preparatet. I det här fallet var det antikroppens förmåga att minska mängden plack i hjärnan på patienter som gjorde att FDA godkände den, man menar att kopplingen mellan ansamling av plack i hjärnan och Alzheimer är stark och att minskningen av plack rimligen borde ge en klinisk nytta.