Långtidscovid kvinnor: Nya siffror: Postcovid vanligare bland kvinnor
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Under året som gått har sjukvården bevittnat allt fler patienter med långtidseffekter av covid, bland annat kroniska symtom som tyder på pots. Pots är ett tillstånd som gör att pulsen rusar när man står upp. Hittills vet man för litet om pots som komplikation efter covidinfektion, men forskare från Lunds universitet och Karolinska institutet beskriver nu tre fall av svenska patienter som diagnostiserats med pots efter genomgången covidinfektion, i en studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology — Case Reports. Pots postural ortostatisk takykardisyndrom , är ett tillstånd som kännetecknas av ortostatisk intolerans, det vill säga att cirkulationen i kroppen inte kan anpassa sig till upprätt ställning. Vad som framkallar sjukdomen är svårt att fastställa. Pots kan utlösas av en mängd olika tillstånd som virus- eller bakterieinfektioner, traumatiska händelser, kirurgiska ingrepp, hjärnskakning, men kan även uppstå utan någon känd orsak.
När pulsen rusar vid långtidscovid
I den specialiserade vården utgjorde de yngre och äldre klart större andelar, 5 respektive 26 procent. Symtomen och besvären som rapporterades in, skiljer sig åt en del mellan primärvård och specialiserad vård. Hjärntrötthet och kognitiv nedsättning var de vanligaste symtomen inom primärvård, följt av smärta och besvär med lungfunktion och andning. Inom den specialiserade vården var det vanligt med besvär med lungfunktion och andning följt av hjärntrötthet och kognitiv nedsättning samt smärtproblematik. Drygt patienter fick diagnosen i den offentlig drivna primärvården, medan ungefär har fått den inom den privata vården. Där utreds vissa patienter med postcovid för posturalt ortostatiskt takyardisyndrom POTS. POTS står för en dysfunktion i det autonoma nervsystemet, och kan leda till bland annat hjärtklappning vid lägesändring, yrsel, illamående, huvudvärk, trötthet och dimsyn. Enligt vissa studier är POTS, för vilket det inte finns något botemedel, en autoimmun sjukdom, vilket innebär att den insjuknades immunsystem skapar antikroppar som angriper kroppens egen vävnad.
Forskning ska sprida ljus över postcovid – mörkertalet ännu stort
Du är här: Forskning ska sprida ljus över postcovid — mörkertalet ännu stort Publicerad: Uppdaterad: , Forskning ska sprida ljus över postcovid — mörkertalet ännu stort NYHET Postcovid är ett växande samhällsproblem i Sverige och resten av världen. Vi vet fortfarande väldigt lite om varför vissa drabbas, och hur det kan botas. Text: Evelina Åberg Tusentals svenskar har diagnosticerats med långtidseffekter efter genomgången covidinfektion, så kallad långtidscovid eller postcovid. Kunskapsluckorna är ännu stora kring varför sjukdomen uppkommer och exakt hur många som drabbats, då mörkertalet tros vara stort. Vi misstänker en kraftig underdiagnostisering, berättar Anne-Marie Fors Connolly, som är docent i mikrobiologi och forskningsgruppledare vid Umeå universitet. Hon jobbar också som ST-läkare. Hon medverkar i ett stort europeiskt forskningsprojekt där covideffekter på nervsystemet studeras. Under fem år undersöks de neurologiska och psykiatriska långtidseffekter som genomgången covidinfektion kan medföra.
Långtidscovid kvinnor:
Foto: Martin Stenmark Fungerar ditt immunsystem som det ska? Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken. Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med långtidscovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar. Text: Cecilia Odlind för Medicinsk Vetenskap nr 3, Att kunna mäta och tolka hur vårt immunsystem fungerar, särskilt hos barn. Det är målet med barnläkaren och professorn Petter Brodin s forskning. För andra organsystem i kroppen så finns det funktionstester. Det går till exempel att ta reda på om din lever eller dina njurar fungerar som de ska, det finns tester för det. Men när det gäller immunsystemet så finns det ingenting sådant, säger Petter Brodin. Bara när det rör sig om extremer, som till exempel aidspatienter eller patienter som föds med grava brister i sina immunförsvar, då kan vi känna igen dem, menar han. Om du till exempel har en hög eller låg risk för att få en autoimmunsjukdom om några år.