Järv storlek: järv attackerar människa
Är järven fridlyst
Det har förekommit föryngringar så långt söderut som i Värmland. Sverige delar populationen med Norge. Järven är vårt största mårddjur. Den har en viktig roll som renhållningsarbetare i vår natur. Precis som andra stora rovdjur, lämnar järven matrester åt andra mindre arter och skapar förutsättningar för andra djur att klara sig ute i naturen. Utseende Pälsen är vanligen mörkt brun ibland ljusare brun med gulvita teckningar i pannan, nacken och ett brett gulaktigt band på vardera sidan av kroppen och på den yviga svansen. Huvudet är litet med små öron. Benen är ganska korta med grova stora tassar och långa klor. Det skulle passa riktigt bra, eftersom järven är ett djur som verkligen vill vara för sig själv, medan vargen är social. Trots att järven bara är cm hög så tar den sig fram riktigt snabbt med sin karaktäristiska rullande galopp. Järvens stora och platta tassarna fungerar som snöskor och passar utmärkt för den som har sin lya i en snödriva.
Järv vikt
Järv Järvens utseende och egenskaper Järven är den minsta av de fem stora rovdjuren. Den ser ut som en liten björn, men den är ett mårddjur som är släkt med till exempel grävling och utter. Järven har ett väldigt bra luktsinne, och hör och ser också bra. Med hjälp av sina stora tassar kan järven springa ovanpå snön utan att sjunka ner. Järvar är också duktiga på att klättra i träd. Läs mer Järvens föda Järven äter mest as, det vill djur som redan är döda. Den har starka käkar och kan äta de rester som andra djur inte vill ha. Järvar kan även jaga och döda byten själv. De dödar mindre djur, men om det är mycket snö kan de också döda stora djur som renar. Järven gömmer ofta mat på olika ställen, som de kommer tillbaka till senare. Järvens familj På vintern föder honan ungar i en snölya. Mamman tar hand om ungarna själv, och de stannar hos henne i ett år innan de letar sig till egna områden. Järvarnas hemområden kallas för revir eftersom de försvarar områdena mot andra järvar.
Järvens biologi
Järvens biologi Föda I Sverige utgör renen en viktig födokälla för järven, både sådana den hittat döda och sådana den tagit själv. Men järven är också något av en allätare som äter det mesta den hittar och smådjur. God tillgång på gnagare under sommaren verkar gynna järvarnas reproduktion. Järven är inte någon duktig jägare och har under barmarksperioden svårt att ta vuxna renar, men om snön bär för järven och inte för renen kommer järven i ett överläge och då kan järven döda fullvuxna renar. I sådana lägen händer det också att järven dödar eller skadar flera renar vid samma tillfälle. Högst predationstakt på ren är dock på sommaren då järven har möjlighet att ta kalvar. Sedan finns det andra järvar som kanske bara tar en eller två renar per år. De järvar som lever i skogslandet har inga renar att tillgå utan verkar leva till stor del på mindre däggdjur, slaktrester och andra kadaver. Tillgång på mat som människor lagt ut i samband med älgjakt har visat sig vara en viktig resurs i vissa områden.
Järvens huvudsakliga habitat utgörs av skog, buskskog , tundra och gräsmark i bergsregioner. Enligt studier från Nordamerika är hannarnas revir i regioner med mycket bra tillgång till föda i genomsnitt 70 km² stort, medan territoriet i områden som är fattiga på byten kan vara km² stort. Samma värden för honor är 70 km² respektive km². Reviren av samma och olika kön överlappar vanligen varandra, och markeringar med körtelvätska och urin görs bara för att känna igen området men inte för att visa anspråk. Honor i arktiska regioner i Nordamerika visar tendensen att inte tolerera andra honor i reviret. Vid Norra ishavet hämtar den även döda kroppar av valross , andra sälar och valar. Järvens fördel på vintern är att den inte sjunker ner i snön utan tar sig lätt fram i motsats till sina större bytesdjur som till exempel ren. Dess föda under sommaren skiljer sig från vinterns och då ingår även ägg och bär. Järvar har en fördröjd fosterutveckling, varför ungarna valparna [13] inte föds förrän i februari året därpå.