Förväntningar psykologi: Psykologilexikon
Förväntningar psykologi:
Luktsinnet påverkas till stor del av ledtrådar från andra sinnen, medan synsinnet och hörselsinnet påverkas i mycket mindre utsträckning, visar en ny studie i Journal of Neuroscience. Foto: Andrey Popov från Mostphotos. Människans hjärna ser in i framtiden. Enligt en populär teori om hjärnan är dess huvudsakliga funktion att förutsäga vad som kommer att hända härnäst. Den reagerar starkast på oväntade händelser som inte passar ihop med omgivningens ledtrådar. Mycket av forskningen inom detta område, som kallas prediktiv kodning, har fokuserat på det vi ser, men inte så många vet om andra sinnen, som lukt, fungerar på samma sätt. Luktsinnet är beroende av ledtrådar För att ta reda på om hjärnan också kan göra förutsägelser om lukter, genomförde forskarna en studie med tre experiment; två av dem var beteendeexperiment och ett var ett experiment med hjälp av hjärnavbildningsmetoden fMRI som utfördes vid Centrum för hjärnavbildning vid Stockholms universitet Stockholm University Brain Imaging Center, SUBIC.
Förväntningarnas makt
Bli medlem idag! Om omgivningen förväntar sig att vi ska prestera på topp så är det sannolikt att vi gör avsevärt bättre ifrån oss än om omgivningen tror att vi ska misslyckas. Förväntningarnas makt är alltså stor — men det gäller inte bara andras förväntningar, utan också dina egna. Om du däremot förväntar dig att misslyckas så finns det en överhängande risk att du inte ids försöka över huvud taget. Slagkraftiga citat i all ära, men finns det några forskningsbevis på att höga självförväntningar ger bättre resultat? Förväntningar styr resultatet Tidningen Psychology Today berättar att det finns flera studier som visar att självförväntningar har en stor inverkan på individens prestationsförmåga. Inom den amerikanska armén gjorde man exempelvis en undersökning bland soldater som skulle ut på träningsläger i Massachusetts mitt i vintern — där temperaturen kan sjunka neråt grader. I samband med detta testades bland annat soldaternas förväntningar inför träningslägret — förväntade de sig att de skulle avsky varenda minut ute i svinkylan, eller såg de fram emot möjligheten att få visa sin styrka och uthållighet?
Bli medlem idag! Robert Rosenthal är professor i psykologi vid University of California. Tidigt i sin karriär gjorde han ett experiment som i grunden kom att revolutionera vår syn på prestation och förväntningar. En sen kväll smet Rosenthal ner till sitt laboratorium och satte upp små skyltar på råttburarna. På vissa av skyltarna skrev han att råttan i buren var ovanligt smart, på andra skrev han att den var korkad till och med för att vara råtta. Ingenting av detta var sant; råttorna var helt vanliga, genomsnittliga råttor, och skyltarna sattes upp helt slumpmässigt. Finurligt experiment Men Robert Rosenthal hade en plan. Han tog med sig en grupp studenter ner till labbet och gav dem i uppdrag att testa råttornas prestationer i en labyrint under en veckas tid. Vissa av studenterna fick ha hand om de "smarta" råttorna, medan andra fick testspringa med de "dumma" djuren. Studenterna hade förstås ingen aning om att dessa etiketter bara var bluff och båg.
Har du höga förväntningar på dig själv?
I varje enskild teori finns vissa tillägg eller modifieringar. Edwards och subjektivt förväntad nytta Psykologiprofessorn Ward Edwards fann bland annat att det inte är den objektiva sannolikheten för att en handling ska åstadkomma nytta eng: expected utility som styr människors beslut utan den av varje individ eller grupp uppfattade sannolikheten för detta som är avgörande en fenomenologisk infallsvinkel i stället för en behavioristisk. Edwards formulerade dessa insikter i det som kallas subjective expected utility theory "teorin om subjektivt förväntad nytta", "teorin om subjektiv förväntad nytta", "teorin om subjektiv nyttoförväntan". Han byggde alltså på en fenomenologisk teori om mänskligt beteende, vilket var uppseendeväckande vid en tidpunkt då behaviorismen var dominerande i amerikansk psykologi. Martin Fishbeins teori Den amerikanske socialpsykologen och professorn i hälsovetenskap, Martin Fishbein byggde vidare på den av Ward Edwards framställda teorin.