Finska tornedalen: övertorneå finland
Centrum för tvåspråkighetsforskning
Lannankieli i Kiruna kommun [4] Språksociologiska faktorer, ett eget skriftspråk samt en växande medvetenhet om meänkieli som identitets- och kulturskapande kraft har lett fram till att meänkieli fått status som ett eget inhemskt språk. Historiskt har det som idag heter Meänkieli varit en del an de finska språket, men i och med gränsdragningen längst Torne älv skiljde sig språken åt. Innan dess ansågs språket på västra sidan av Torneälven vara som andra finska dialekter, bortsett från vissa lån från svenska. På finska sidan av års gräns utvecklades och förändrades språket medan språket på svenska sidan på många platser behöll den finskan som talats I området historiskt. Skillnaden mellan språk och dialekt anses idag mer vara en politisk och språksociologisk fråga än en lingvistisk definition. Under talets senare hälft påbörjade svenska staten en försvenskningspolitik på den meänkielitalande minoriteten och förbjöd på många platser språket i skolan.
Finska tornedalen:
Två kommuner Pello och Övertorneå i finländska Tornedalen utgör Tornedalens ekonomiska region. Historia [ redigera redigera wikitext ] Torne älv sedd från Aavasaksa i finländska Tornedalen. Tengeli älvs utlopp till vänster och svenska Övertorneå kyrkby till höger. Omkring år kom finska invandrare till området, som tidigare ska ha befolkats av samer. Under århundradena därefter ökade befolkningen efterhand och är det belagt att kristendomen fanns i området, som kom att inlemmas i det svenska kungariket. Området kallades Torne lappmark och från fanns en egen församling Torne lappförsamling även benämnd Enontekis församling. År gjorde fransmannen Jean-François Regnard en uppmärksammad resa, först till Torneå och därefter vidare uppför Torne älv ända till Torne träsk. I sin reseskildring skrev han om samernas traditioner och sedvänjor som bastubadande, skidåkning och forsränning, men också om naturen, jakten, beskattningen med mera.
Tornedalen blomma
Nyheter Det var inte meningen att finskan, eller meänkieli, skulle utrotas från Tornedalen när assimileringspolitiken sattes in i slutet av talet. Tanken från statens håll var att en tvåspråkighet skulle leva kvar. Men effekten blev att svenskan tog över. Kenneth Hyltenstam. Foto: Pia Nordin Kenneth Hyltenstam är professor emeritus vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. När Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset höll kaffemöte i Stockholm i januari höll han ett spännande föredrag om språkbytesprocessen i Tornedalen. Det har skett en förskjutning från finska eller meänkieli i dominans till svenska som dominans i Tornedalen? Man kan kalla det en språkbytesprocess och sånt händer överallt i världen. Om man ser det i bilder så finns det först enspråkighet i X som följs av en period med tvåspråkighet X och Y. Den perioden kan vara lång, kanske bli permanent och se ut på många olika sätt.
Lantalaiset
Start Sök Om uppslagsverket Uppslagsverkets historia tornedalingarna tornedalingarna, i Finland oftast kallade tornedalsfinnarna, fick genom beslut av Sveriges riksdag år ställning som en av fem nationella minoriteter i Sverige i enlighet med Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Samtidigt fick språket meän kieli, som tidigare ofta kallades tornedalsfinska, status som ett eget språk, skilt från standardfinskan, samt som ett av Sveriges fem minoritetsspråk enligt den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. Språkstatusen gavs efter en utredning som beskrev avgränsningen mellan olika varieteter eller dialekter inom ett språk respektive mellan olika språk. Utredningen omfattade också olika språkliga, attitydmässiga och samhälleliga aspekter av meän kieli. Meän kieli gavs status som landsdelsspråk i fem kommuner i Norrbotten; Gällivare, Kiruna, Pajala, Haparanda och Övertorneå. Så länge Finland var en del av Sverige, var hela Tornedalen en både språkligt enhetlig och ekonomiskt sammanhängande region med finska som huvudspråk.