Process modellering: Astrakan förklarar processmodell – svaret på hur
Vad är Business Process Modeling Notation?
Information- och processmodellering Vad det är Det upplevs ofta som en utmaning att uttrycka sig i modellform. Det som är mest bekant för oss är organisationens struktur men att ändra på den innebär inte automatiskt en förbättring. Därför är det bättre att visualisera förändring och förbättring genom processer och den information som medarbetare använder för att utföra sitt arbete. Processer beskriver hur en serie aktiviteter leder fram till resultat. Processmodeller visualiserar verksamhetens värdekedjor. En informationsmodell beskriver på ett strukturerat sätt den information verksamheten hanterar i sin vardag. Till skillnad från en processmodell finns inget flöde utan informationsmodellen visar hur information hänger ihop ur ett statiskt perspektiv. Just att modellen är statisk är dess styrka. För trots att man ändrar exempelvis försäljningsprocessen dramatiskt är den information som verksamheten värdesätter sannolikt densamma — också över tid.
Process modellering:
Sök efter: Processmodellering Inom många företag används ganska komplicerade processer för att få fram slutresultatet. Ett exempel kan förstås vara en biltillverkare, där tals inköpta komponenter skall monteras för att få en färdig produkt. Man inser snabbt att det är viktigt när olika moment görs i tillverkningsprocessen. Man kan rimligen inte montera bränsleslangen förrän tanken är monterad. Vad innebär processmodellering? Processmodellering innebär i korthet att rita upp flödet av allt material och allt arbete i en slags schematiskt flöde. Förvisso kan man göra det för hand, men man använder vanligen speciella program för modelleringen. Det finns också en uppsättning standardiserade symboler som gör att alla kan läsa ut hur flödet ser ut. Den första fasen är nästan alltid en beskrivning av hur det ser ut i verkligheten just nu. Nästa fas brukar vara att identifiera om något material eller arbete inte går en effektiv väg eller om det står still onödigt länge.
Följande är de individuella elementen och hur de används för att beskriva en affärsprocess: Evenemang En utlösare som startar, ändrar eller slutför en process. Bland händelsetyperna finns bland annat meddelande, timer, fel, kompensation, signal, annullering, eskalering och länk. De visas som cirklar som innehåller andra symboler, beroende på vilken händelsetyp det är. Aktivitet En viss aktivitet eller uppgift som utförs av en person eller ett system. De visas som rektanglar med rundade hörn. De kan bli mer detaljerade med delprocesser , loopar, kompensationer och flera instanser. Gateway Beslutspunkt som kan ändra vägen utifrån förhållanden eller händelser. De visas som romber. De kan vara exkluderande eller inkluderande, parallella, komplexa eller händelse- eller databaserade. Sekvensflöde Visar i vilken ordning som aktiviteter ska utföras. Det visas som en rak linje med en pil. Det kan visa ett villkorat flöde eller ett standardflöde. Meddelandeflöde Visar meddelanden som flödar över pooler, eller organisationsgränser som avdelningar.
En processmodell är en strukturerad beskrivning av verksamhetens processer, alltså det arbete som utförs, samt det värde som skapas. Processmodellen beskriver vad som görs för att åstadkomma det värdetillskott som är processens syfte, illustrerat av figuren nedan. Processanalysens grundbult — process med förädlingsobjekt som tillförs värde. Hur gör man en processmodell? Att ta fram en processmodell är egentligen inte komplicerat, men det krävs kunskap och erfarenhet om resultatet ska bli användbart. Kvalitetskrav på en bra processmodell Det finns ett antal krav som måste vara uppfyllda om modellen ska kunna fylla sitt syfte och inte bara samla damm i en pärm. Inobjekt: kund, utobjekt: fiskfilé. Rätt arbetsform bidrar till att kvalitetskraven uppfylls Processmodeller tas fram i workshop med verksamhetsrepresentanter och workshopledare, gärna två som turas om att leda och dokumentera. Verksamhetsrepresentanterna kan verksamheten, ansvarar för sakinnehållet, framför sina åsikter, motiverar varför man gör på ett visst sätt, funderar över konsekvenser, förankrar… Workshopledaren kan metoden, ansvarar för att kvalitetskraven uppfylls, leder arbetet, ifrågasätter, dokumenterar, styr milt mot målet, ser till att alla får komma till tals, lyssnar, tolkar, summerar.