Mycket snorkråkor i näsan: täppt i näsan på natten inte förkyld
Gult snor smittar
Nästäppa Nästäppa Om du drabbats av nästäppa eller snuva är du långt ifrån ensam. Det är väldigt vanligt och kan vara besvärligt eftersom det kan påverka din andning och ibland störa sömnen. Oftast hänger nästäppa och snuva ihop med att du får en förkylning, men inte alltid. Vid långdragna besvär kan det vara bra att ta kontakt med vården för att reda ut vad nästäppan och snuvan beror på. Sök vård online Logga in och sök vård Vad är nästäppa och snuva? När du är täppt i näsan, det vill säga att du har nästäppa, innebär det att du har svårt att andas genom näsan vilket beror på att slemhinnorna i näsan har svullnat upp. Vid snuva har det samlats mer snor i näsan än vad det brukar göra och snoret kan se olika ut. Det kan också kännas tjockt eller tunt och rinnigt. Det går att vara täppt i näsan utan att ha snuva. Det är speciellt vanligt hos små barn eftersom de har små och trånga gångar i näsan. Små barn kan få nästäppa även vid en lätt förkylning men kan också få nästäppa utan att vara förkylda.
Bihåleinflammation
Cancer i näshålan eller i någon av bihålorna är en ovanlig cancerform. Varje år insjuknar omkring 65 personer i Sverige. Mer än hälften av de cancerfallen handlar om cancer i näsan. Fakta Vanliga symtom är långvarig, ensidig snuva, nästäppa eller blödning. Små, begränsade tumörer kan ofta opereras bort via endoskopi. Den relativa femårsöverlevnaden ligger på 52 procent. Vad är cancer i näsa och bihålor? Näs- och bihålecancer är ett samlingsnamn för olika typer av cancer i näshålan och i bihålorna. Bihålor finns i pannbenet, överkäksbenet, kilbenet och silbenet. I området kring näsa och bihålor finns flera olika typer av vävnader som en cancertumör kan börja växa i. Den vanligaste cancerformen i näsa och bihålor är skivepitelcancer där cancern utgår från de epitelceller som sitter på insidan av näsa och bihålor och körtelcellscancer. Symtom på cancer i näsan och bihålorna Symtomen vid cancer i näsan och bihålorna är ensidig snuva eller nästäppa under längre tid.
Hårt snor i näsan
Bihåleinflammation Bihåleinflammation Bihåleinflammation är en vanlig sjukdom som kommer i samband med att du har en förkylning. De vanligaste symptomen är nästäppa och att det gör ont i ansiktet. I de festa fall går sjukdomen över av sig självt, men blir besvären långvariga kan du behöva behandling. Bihåleinflammation smittar inte. Sök vård online Logga in och sök vård Vad är bihåleinflammation? Bihåleinflammation är en komplikation som kommer i samband med en förkylning. När du är förkyld svullnar slemhinnorna i näsan och bihålorna och det bildas slem och vätska, snor. Snoret behöver rinna ut via gången till näsan men om slemhinnorna är mycket svullna går det inte och slemmet och vätskan blir kvar i bihålorna. Då kan det bildas en bakterieinflammation och besvären blir värre. Det är vanligt att bli förkyld och snuvig utan att få bihåleinflammation. Och det är ovanligt att barn får bihåleinflammation som kräver behandling. Symptom Bihåleinflammation börjar oftast med en förkylning.
Mycket snorkråkor i näsan:
Cancer i näsan och bihålor
Överkänsliga slemhinnor, så kallad vasomotorisk rinit Trånga näsgångar eller snett sittande septum Förstorade näspolyper Det här betyder färgen på ditt snor Genomskinligt snor Klart och rinnigt snor triggas ofta av kyla och behöver inte vara ett tecken på någon typ av sjukdom. Men genomskinligt snor kan också förekomma vid förkylning eller allergi. Gult eller orange snor Om ditt snor börjar anta en gul- eller orangeaktig ton har den också ofta också en mer trögflytande konsistens. Gult, tjockt snor är vanligt vid infektion, till exempel en förkylning. Vid en infektion ökar antalet vita blodkroppar i kroppen, och det är de vita blodkropparna som färgar snoret gult. Grönt snor När snoret är grönt kan det vara en indikation på att ditt immunförsvar kämpar mot en kraftigare infektion. Det förekommer då fler vita blodkroppar i snoret, vilket gör att det antar en grönaktig nyans. Då kan eventuellt en antibiotikabehandling krävas. Sök därför vård om du inte mår bättre efter 7 dagar, berättar Hans Lindholm.