Faktorer som påverkar psykisk ohälsa: psykisk ohälsa unga vuxna
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet. Presentation av rapporten om ungas utsatthet Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen 1 min 43 sek. Flera faktorer påverkar barn och ungas psykiska hälsa Det handlar t. Gynnsamma förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan grunden för en god psykisk hälsa skadas om barn och unga exempelvis upplever bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller bevittnar våld. Läs mer om stöd till barnhälsovården, hembesök i samverkan, och barn i risk: Hälsa hos barn och unga Barn och ungdomars psykiska hälsa påverkas av en kombination av flera faktorer. Förutom familjen och andra nära relationer gäller det till exempel skolan och miljön där man växer upp.
Riskfaktorer psykisk ohälsa
Lyssna Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet. De allra flesta drabbas av någon form av psykisk ohälsa någon gång under livet. Vissa saker som påverkar den psykiska hälsan går att förändra, medan andra är svårare att göra något åt. Vår psykiska hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom ärftlig sårbarhet, villkor under uppväxten, hur vi har det ekonomiskt och socialt, vanor och beteenden, förmåga att hantera påfrestningar med mera. Det handlar om vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också om de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss. De här faktorerna är olika fördelade i olika befolkningsgrupper och det finns skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, utbildning, migration samt sexuell läggning och könsidentitet.
Varför ökar psykisk ohälsa i samhället
Start - Skydds- och riskfaktorer för psykisk ohälsa Skydds- och riskfaktorer för psykisk ohälsa När man talar om skydds- och riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa brukar man även tala om samspelet mellan arv och miljö. Skyddsfaktorer är förhållanden som ökar personens motståndskraft mot psykisk ohälsa. Faktorerna fungerar som en buffert mot risk, eller som en mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Exempel på skyddsfaktorer på individnivå: Ett stabilt humör Begåvning utan några kognitiva svårigheter Förmåga att fungera socialt med jämnåriga och vuxna Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar om det behövs Stöd från föräldrar och andra vuxna Upplevelse av kontinuitet och sammanhang Att klara de uppsatta målen i skolan Att barn och ungdomar har stödjande föräldrar som samarbetar kring frågor som rör barnet är en annan skyddsfaktor. Ytterligare en skyddsfaktor är det finns ett tryggt förhållande till förskolan och skolan.
Faktorer som påverkar psykisk ohälsa:
Skydds- och riskfaktorer för psykisk ohälsa
Inre faktorer till psykisk ohälsa Inre faktorer spelar en betydande roll i utvecklingen av psykisk ohälsa. Här är några inre faktorer till psykisk ohälsa: Genetisk sårbarhet: Arvsmässiga faktorer kan bidra till en ökad risk för psykisk ohälsa. Vissa genetiska variationer och anlag kan öka sårbarheten för att utveckla tillstånd som ångest, depression eller schizofreni. Neurokemiska obalanser: Obalanser i hjärnans signalsubstanser, såsom serotonin, dopamin och noradrenalin, kan påverka humörreglering och känslomässigt välbefinnande. Dessa obalanser kan kopplas till flera psykiska störningar. Negativa tankemönster: Människors tankeprocesser kan spela en viktig roll i psykisk ohälsa. Negativa tankemönster, såsom överdriven självkritik, negativa självbilder eller pessimistiskt tänkande, kan öka risken för depression, ångest och andra psykiska tillstånd. Personlighetsdrag: Vissa personlighetsdrag kan vara kopplade till ökad risk för psykisk ohälsa.