Blodgrupp 0 plus: Blodgrupper
Blodgrupp 0 plus:
Information om blodgrupper
Transkribering av Har du rätt blodgrupp? De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen. Avsnittet publicerades 2 juni Här kan du läsa intervjun i textform istället för att lyssna. Detta är en transkribering av intervjun i avsnitt 69 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna. Han är också specialistläkare vid hjärtkliniken på Södersjukhuset. Hans forskning fokuserar på långtidskomplikationer av blodtransfusioner och blodtappningar. Och första frågan till honom är helt enkelt, vilka blodgrupper har vi? Gustaf Edgren: Det finns massvis med blodgrupper, det är ganska fascinerande. Någon har räknat att det finns nästan fyrtio blodgruppssystem, med massvis av olika varianter i varje system, så totalt sett pratar vi om hundratals specifika blodgrupper.
Information om blodgrupper Information om blodgrupper Blodgrupper är grupper av blodtyper indelade utifrån egenskaperna hos de röda blodkropparna och utifrån antikropparna i blodplasma. Patienterna behöver i genomsnitt blodprodukter enligt blodgruppsfördelningen bland finländarna, eftersom en patient i första hand ges blod från den egna blodgruppen. Akutblod O- är ett undantag: eftersom det passar alla ges det proportionellt sett mer. Blodgrupperna varierar i befolkningen och är inte av betydelse för en persons hälsa. Den egna blodgruppen? Du kan få reda på din egen blodgrupp genom att ge blod. Du behöver alltså inte känna till den innan du ger blod. Blodgruppen kontrolleras i det donerade blodet. Du får veta din blodgrupp följande gång du ger blod. Du kan också fråga om din blodgrupp på vår avgiftsfria infotelefon för blodgivare, 0 mån—fre kl. Ta reda på din blodgrupp! Dessutom är var och en av dessa fyra blodgrupper uppdelad enligt Rh D-faktorn rhesusfaktorn i Rh D-positiv och Rh D-negativ.
Är du frisk? Vad menar vi med frisk? För att kunna ge blod ska du vara frisk — så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen. Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod. Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad. Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral! Bott i annat land? Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare. Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.
Om blod och blodgrupper
Denna artikel syftar till att förklara indelningen av blodgrupper, belysa deras betydelse och förklara varför det är viktigt att känna till sin egen blodgrupp. Vad är egentligen blodgrupper? En blodgrupp är en specifik typ av protein som finns på ytan av röda blodkroppar. Dessa proteiner kallas antigener och är viktiga för att kroppen ska kunna känna igen främmande ämnen och skydda sig mot infektioner. En person med blodgrupp A har antigenet A på sina röda blodkroppar, en person med blodgrupp B har antigenet B, och en person med både antigen A och antigen B har blodgrupp AB. Personer som saknar både antigen A och B har blodgrupp O. Hur blodgrupper upptäcktes Upptäckten av blodgrupper går tillbaka till början av talet. År upptäckte österrikaren Karl Landsteiner att människor kan ha olika typer av blod genom att utföra en serie experiment där han blandade blod från olika personer och observerade förändringar. Han kategoriserade sedan blod i tre grupper: A, B och AB.